Vad är reporänta?
Chansen är stor att du någon gång har kommit över begreppet reporänta. Men vad innebär egentligen reporänta och hur påverkar den ens privatekonomi? Här reder vi ut allt du behöver veta om reporäntan.
Reporänta – vad är det?
Reporänta, som även brukar kallas för styrränta, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Det är nämligen denna ränta som avgör vad bankerna får betala för att låna eller placera pengar hos Riksbanken.
Vad är syftet med reporäntan?
En av Riksbankens viktigaste uppgifter är att bibehålla ett fast penningvärde för den svenska valutan. Med detta menar man att upprätthålla en låg och stabil inflation, där målsättningen är att ha en inflationstakt om cirka 2 procent årligen.
För att lyckas med denna uppgift använder man sig diverse penningpolitiska verktyg, däribland reporäntan, vilken kan justeras både upp eller ner beroende på hur konjunkturläget ser ut.
Hur bestäms reporäntan?
Som vi precis nämnt bestäms reporäntan till följd av det rådande konjunkturläget, både i Sverige och övriga världen. Det är Riksbanken som beslutar om reporäntan ska höjas eller sänkas. Eventuella ränteförändringar tillkännages alltid i samband med att Riksbanken presenterar sin penningpolitiska rapport.
Vad händer om reporäntan höjs eller sänks?
När det finns en risk att konjunkturstaken är allt för hög, det vill säga att vi befinner oss i en högkonjunktur, kan Riksbanken besluta sig för att höja reporäntan och därigenom bromsa in inflationstakten. När detta sker blir det alltså dyrare för bankerna att låna och placera pengar hos Riksbanken.
Den höjda reporäntan påverkar däremot inte enbart bankerna, utan det påverkar även gemene man eftersom marknadsräntorna tenderar att stiga. Med andra ord höjs exempelvis räntorna på bolån, vilket kan innebära ökade kostnader för de som har ett lån med rörlig ränta.
Det motsatta gäller om reporäntan sänks. Då blir det alltså billigare för banker att låna och placera pengar hos Riksbanken, parallellt som marknadsräntorna tenderar att sänkas. Och detta görs alltså när vi befinner oss i en lågkonjunktur där inflationstakten är alldeles för låg.